Jungfru-sviten
Det böljande landskapet
stenen förråder
vågens krusning
i jungfruns hår
hon kammar sitt hår
som en jungfru
kammar sitt hår
speglar sig i dyn
som dyn speglar sig
i henne
det böljande landskapet
stenen förråder
*
Stenen förråder
jungfrun speglar sig
i spegeln
som ett barn
speglar sig
i moderns blick
det svarta silvret
ramen
rinner ut
i anletsdragen
bitter mandel måne
*
Bitter mandel måne
smak av skorpa
på jungfrubarnets tunga
barnslig som munnen
i jungfrubarnets ansikte
*
I jungfrubarnets ansikte
ljuva söta lockar
hänger ner
och döljer
den mörka blicken
hon fick av modern
sin första spegel
*
Sin första spegel
i jungfrubarnets hand
håller hårt
om moderns blick
vill inte släppa taget
men modern blundar
och vill inte se på
jungfrubarnet
*
Jungfrubarnet
vilar på
på oceanens botten
nedsänkt i en dröm
djupare än brunnen
i barndomens trädgård
*
I barndomens trädgård
nedsänkt i brunnen
av moderns hand
det mörknande havet
på himlen
när locket försluts
*
När locket försluts
på brunnen
svartnade himlen
och havet
av jord
fyllde sakta
hennes mun
*
Hennes mun
fylld av jord
orden är maskar
som ringlar sig
långsamt genom
den svarta mullen
*
Den svarta mullen
sträcker sig ända ner
till bottnen
av brunnen
där drömmen
fortfarande drömmer
*
Fortfarande drömmer
det i spegeln
och i jungfrubarnets
späda ansikte
som en ung spröd blomma
med fagra blomblad
som strös för vinden
av moderns hand