jag undrar så om livet har någon nåd

ständigt streta
inte veta

jag har räknat myntets sidor till två
ett plus ett är två
då har det ett värde
är det så?

den ena sidan upp
kronan på verket
livets hopp

klave i klaveret
gyttjans kvicksand
fastnar tills jag bottnar
hur jag än försöker ta mig upp

ibland tror jag mig inse en ljuv sanning
en oförklarlig
en obeskrivlig sådan

den viskar otydligt
att den vill mig väl
att all verkans orsak når sagans lyckliga slut
att båda sidor ger mig mening, vishet
i livets högre lärosäte

mitt stora svek
är det mörka mörkrets avgrund
att allt bara är en lek
och med slumpens utfall
och klave ständigt i hand
att livet inte tjänade
svart som vitt
vitt som svart

och jag är den olyckligt utlottade
och där tiden kom bort

då jag försvann