det är vattenpölar. fjädrar,

besynnerligt noggrannt
har hon satt dem runtomkring i sin hatt,

på varje gren var en

vattendroppe,
minsann

"rösterna, minns ni mig?"

säger hon

emellertid:

"jag trodde det var obestridligen
min sten ..."

men varför inte samla lite pinnar och blad.

få blunda trekvart i alla fall,
i en sko,

kanske.

i anknytning till ikväll
skall vi spatsera,

bestämt på vidderna,

det är ingen ordning på hjärtat då.

vackert,

få lägga sig
tills att morgonen kommer...

då fåglar jag dig, säger du.

men igelkottarna spelar fiol...

vad helst
kan en blomma betyda...