Hon stirrade ut i den mörka natten
Efter att ha förberett flaskor med vatten
Nu var natten äntligen här
Natten då hon skulle ge sig i väg
Bort från sitt land, bort från sitt hem
Ovetandes om hon skulle återvända igen
Hon gick in till sin far och pussade hans panna
Han som hade bönat och bett henne att stanna
Men nu var det dags, nu skulle dem gå
Fly landet för att ett bättre liv få
Med ett barn i famnen och ett i magen
Flydde dem innan folket skulle vakna för dagen