Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mamma

mamma!

mamma?!

var är du

varför svarar
du mig aldrig..

natt efter natt
jag ropar
Ditt namn

tills tårarna
förblindar
min syn..

mamma!!

varför..

ropar jag ??

du har ju aldrig
funnits än mindre
svarat..

mamma..!!

kan inte
sluta ropa..



orden
kommer
smygande
helt oanmälda

som ett kall
en viskning
ut ur min strupe

vareviga natt



kanske..

som ett
"adieu"


~ agnieszka ~








Övriga genrer av agneta pichler
Läst 235 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2013-08-06 01:12



Bookmark and Share

  AgnesP
starkt och mycket fint skrivet..
2013-08-12

  Carina Bendix
Mycket berörande text! Har din mamma dött?
2013-08-06

  Lars Hedlin
Känner längtan och smärtan i orden..
2013-08-06

  Rozsi.kovacs

låter plågsamt vet inte riktigt bakomliggande men kanske har hon aldrig
hört dig....
2013-08-06

  agneta pichler
tack för din berättelse
om din mamma..



2013-08-06

  H.C.B
Vart din mamma är vet jag ej - men min mor ligger i jorden. Jag sänkte ner henne med mina tre andra bröder. Kan ju lugnt påstå att detta var det mest tyngsta jag gjort - fast det är inte helt sant..

Ta vara på mor så länge hon finns.

Man dör två gånger. Ungefär som att göra slut. Första gången biter aldrig. Den andra gång man dör - det är den dagen då ingen levande minns en.
2013-08-06

    ej medlem längre
Så sorglig! Kan nästan höra ropen. Levande ord.
2013-08-06
  > Nästa text
< Föregående

agneta pichler
agneta pichler