På den tiden, i tidernas begynnelse,
innan allt var som det är idag
medan fingrarna var en förlängning av tungan

ja... det var inte mer än så...

eller... tja.. det var ju lite mer som hade hänt
under den allra första början....

Först fanns en blobb som låg i vatten
under miljoner år....
och sedan växte tungan ut ur blobben... efter ännu fler miljoner år
och tungan kröp upp på land för resterna av blobben
åt hon upp. och det kunde hon ju hålla på med under miljoner år,
för det fanns ingen mage.

Sedan var det dags för något nytt.
Det var en svår och deprimerande tid.

Tungan ville inte ligga ute i solen
i ur och skur på sten och grus. Inte kunde hon
skrapa bort den värsta smutsen från tungan,

och därför evolverade hon de tio fingrarna
och det var då när fingrarna började putsa på tungan
som tungan av en slump lärde fingrarna att gå,
Tungan går också fortfarande , särskilt på vissa.
Att tungan går är en utvecklingsrest som ligger kvar i frontalloben.
Vi tror att det är tal.
Men det är det inte.
Det är bara en rest av en tidigt evolution... Det är som en sorts onödig
blindtarm i munnen.



Tungan, som är vårt allra första organ, är
en förfader till alla spindlarna som vi ser idag

En annan tidig tunga var ännu mer mutagen
och evolverade fram ännu fler saker mellan fingrarna
och sedan valde hon bort en del konstiga utväxter
genom naturligt urval

och här är vi.