En Ängel  neg

ifrån Himmelen

från Stjärnors

flammande brand

hon smekte mitt

huvud

mitt hår

när jag knäföll

vid ravinens

rand

Hon viskade:

- Ohh ... kära!

hör mina vingars sus ...

o lägg Dig här mot handen

låt mig föra Dig till

Andarnas hus

Hör trumpeter från Himlen

som blåser en skön serenad

hör Serafers Jubelkör

om Du vill komma till oss

till vår stad

Jag lyfte mina tårfyllda ögon

o smektes av Änglavind

när jag såg hur

Himmelen

glödde 

av en Gyllene

Skimmrande

Grind

O Ängeln hon förde mig stilla

genom Rymdens böljande sång

bortom min Jordiska villa

mot Paradisets glittrande gång

O när hon kom till Grinden

hon kysste upp dess sigill o lås

o förde mig genom porten

till det som ej kan ses men nås

Hon förde mig sakta mot

stränder

av värme o Ande o Ljus

o jag bars av tusende händer

mot Evighetens Skimrande hus

Jag tog av min Jordiska mantel

o den löstes av Dimman upp

nu var jag blott Själ o Ande

utan en tyngande kropp

O vi fördes tillsammans

av virvlar

av Himmelskt andandes

brus

mot vårt sista hem vår vila

mot Hjärtats skälvande hus 

Till sist landade jag bland

Änglar

av brinnande Ljus så stark

äntligen var jag hemma

hos min vagga

mitt ursprung

min moder

min böljande

Änglamark