Tissel o tassel i min bakgård
en kör väl en skrotig rostig gammal ford
Pool som mögglas med alger o skit
Hur skall väl en tomte någonsin hitte hit
Kranar som dropper, tjuter och låter
Barn som bor så dåligt, bare gråter
En trädgård med slemmiga mördare i
Hur skall en leve med ro inuti
Kylskåp med gammel äcklig mat
Vad skall vi nu lägge på våre spruckne fat
Knäckebröd o vatten åh du arme vemod
Vad finns väl kvar av återstod
Vad är alle skratten på möra & i nattn
Hur skall vi bake buller & kaker
När ugna inte fungerer & bare knaker
Vi far väl göre eld uti brasen vi
Å nej..där satt ju fete grisa & lage na uti
En spindel klättrar på vägga, men vad gör väl di
där satt ju redan en slägga & de var vi
Båten läcker in, vadar väl vi alle i grumligt vatten
Hur skall vi nu komme ut och hitte skattn
I äppleträdet kryper mången mask
Allt levande begravs sedan ruttet i en ask

Höl i stoppede kläder
Hål i skorne gjorde utav läder
Grodor i lådor, svar som ej kan ges 
Lägg en penning i vår unkne fez

Intelligensa  saknas i form av frågor 
Värmer vi oss på flisor och arma lågor

Tvn den är väl schleten, dammig liten o dann
En görer väl bäst att doppe huvet i en spann

Husvagn den går snart på mitten av
Ta oss väl fram i landa med hoppestav

Men om i skulle ta fiiskespööt,
grunne daga med lite enkel gröt
Kanske vi litta till midde skulle få
Nä just, ett vart ett  slitet spö å feska ramle tå

Mora hu har inge kläder o springer spritt naken i alle väder
Att ride en gammel hästkrake blir heller det inget tå
Den har ju inge sadel så då kan en ju ramle åv
Du arme vemod, ingen säng har vi att sove i
Köks soffe får göre bot så en får litta sömn uti

Så sörgligt inge mansvärme att däri tränges
Desamme gör fväl di da di gör et allt baklänges
Inge karl att slänge e litta kyss på munna &  halsa 
Inge att trampe di små & store föttera under valsa
Ja inge att sätt påna redligt hårt på natta,
hu för nöjje sig med sällskape av e alurvig katta,
smygandes ut på trappa på e a litta matta
ja i förstår de vart lut på ränna
ja jo stav & kratta ännaa

Docker har de inge de små, och inge skor
så barfote får di till skole gå
på spiker & nässler & sten..
stackers..stackers ranglige
fötter & ben

Men kärlek de har di de små
Där kan di aldrig någonsin förgås

Å duh arme vemod 
vad säger du nu min vän
Att barnen far ille av allt
innan ovan & kanske sen