jag strövade i en trädgård

den var nog glad att jag kom

för den hade varit ensam länge

i dess varma leende

såg jag teveronika och jungfrulin,

borta vid spismursröset (långt ord)

mötte skogskovall och rölleka

av artighetsskäl

tog jag vägen via den gamla trappan

upp på det som en gång var verandan

golvplank och bjälklag

hade krupit ner i grunden

gömt sig

de hoppades nog

att jag kunde hjälpa dem upp

ställa allt till rätta igen

men trädgården hade redan tagit över

insett

att huset aldrig hade en chans