I blå bil satt röd hatt
vilade i gapet mellan säten

På golvet petflaskor gruskorn
gamla kvitton rödvinsfläckar

doft av sex

smak av liv och där var tanken
än när händer slutat röra
inte somnat
ifrån minnet kroppen rullar minnesspår
av ömheten i cellerna som kvarstår
färgas natt

På golvet doft av bil


ömsar skinn, päls. Som djuren
lämnas dag till annan

likt bilderna av jaget finns vi kvar
med lätthet kunnat
bliva något annat

skruvar upp volymen
intar poser
kroppen söker, ändrar ställning

obehaget väcker lust en
annan dag


kortsint långsint sträcker sig din
hals den doftar liv och livet
än så fyllt av enbart mitt


ber ödmjukast om ursäkt
tror ingen riktigt tror mig


nog säkrast stanna


säkra bössan. Lämna spåren mycket täckta.


Invänta. Dag på dag på dag på dag