Det är Någonting!
Svarta vätskor rinner
i urholkade stenar och
röd glöd tär
på Sanningen om
Tillkomsten, Ursprungets
lysande hål.
Forna nålstick
i huden gav
Vansinne till
porösa depåer.

Paranoid algofobi
är ingen nalle - utan
en insidiös fallucka
vid huvudgärden.
Orglar tänder mitt blod.
Det är Någonting!
Tornet suger.
Ansikten ur
Evigheten, dödsmasker
passerar förbi
i virvlande turer.

Mr. X. klättrar
på fasaden, har
redan hunnit
till 10:e våningen
i 7-milahuset.
Jag är hans Törnrosa,
som väntar bakom
sen timmas slemmiga
förhängen, slumrar
i medicinångorna,
Det är Någonting!