Alla hinder,
alla jävla hinder och barriärer,
som håller mig utanför
kall, frusen i isregnets bestraffning

dessa gränser.
dessa jävla gränser som separerar,
som trycker mitt ansikte,
hårt, beständigt mot asfalten

skulle kunna blicka ut,
se världen från en vy,
tittar istället upp och inser
hur lång väg jag har att klättra

dessa skiljelinjer,
dessa jävla skiljelinjer,
som håller mig ifrån att bli,
den jag borde vara,

dessa väggar.
dessa tjocka jävla väggar,
som inte ens har ett mellanrum,
som får mig att hoppas,

kunde ha blivit dröm,
kunde ha förändrat,

dessa murar,
dessa jävla murar,
som skapar den jag inte vill vara
denna kalla och frusna människa

denna utdöende och motsatsfyllda
individ,