Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ni är ju helt fantastiska, tio år, poeter firar tio år och så även jag här på poeter.. vilken höst det blev tack vare er


Livets största fråga

Vad spelar det för roll vilka lister man kan toppa, vilka lister man klättrar på
Jag känner mig inte så där sexig, inte ensam, inte nu, jag tror man bör vara minst två
Jag tränar, jag tränar på att känna, jag tränar min kropp för att likna nån jag en gång var
Det är tjugo år sen, men finaste jag jobbar med det som finns kvar

Dom säger att det finns så många stora frågor, det finns bara en riktigt stor fråga
För att få alla andra svar du behöver måste du bara våga
Älskar hen mig, vill hen ha mig, vill hen det är det enda som betyder något alls
Jag vil, jag har aldrig känt sådan dragningskraft samtidigt som orden stockas i min hals

Närmare fyrtio, ensam och utan barn, och jag faller så hopplöst lätt
Är du säker på att jag inte är tonåring, när jag känner efter känns sjutton så rätt
Kvinnan på andra sidan disken ser på mig och viskar ”jag älskar ditt liv”
Jag rycker på axlarna, jag visste inte ens att jag hade ett liv, än mindre alternativ

Livets alla stora frågor är ganska små i förhållande till en särskild fråga
Det handlar om rädslan att bränna sig, när man behöver värme från kärlekens låga
Älskar hen mig? Det är det enda som spelar någon som helst roll
Vad svaret än blir så raderas alt som funnits innan, livet börjar om från noll

Man kan tydligen spendera hur mycket som helst på dejtingsidor, men det är ändå slut
Man kan vara sig själv och det kostar inte en krona, scenen är där det är bara at kliva ut
Sociala medier är en bal i et kostymdrama, jag vill dansa precis som jag vill
Och du är så fin finaste du är så vacker, finaste du duger, du räcker till

Dom pratar om alla stora frågor, jag känner bara till enfråga som är större än alla andra
Är hen kär i mig, känner hen som jag, är hen och jag som gjorda för varandra
Älskar hen mig, det är de enda fråga som egentligen betyder något i det stora hela
Vad är hen och jag vad kan hen och jag bli och vad kan hen och jag dela?

Man hittar tillbaka till något, gamla mönster? Ett vinnande koncept? Det är den jag är
Så jag har kommit framåt, fallit tillbaka men jag vet att jag kommer få ordning på det här
Hur mycket vill jag, hur mycket vil vi, vi som ville hur mycket som helst då
Och livet förändras, livet lever runt med en, och finaste man ska nog ändå vara minst två




Fri vers av PPQ
Läst 328 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-11-25 06:54



Bookmark and Share


  Ordregnspoeten
Vad bra du skriver om det här som undras över både när man är ensam och när man är två. Det handlar så mycket om vad man ska, men vad vill man själv. Hur ofta får man bestämma hur det blir? Ibland är jag på väg att ge upp och flytta till ett kollektiv för att slippa vara ensam. Vill se filmen Tillsammans igen.
2013-11-25

  b.c.
tänkvärda ord och fint skrivet!
2013-11-25
  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ