Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Beskrivande ens verklighetsomak löpande tankebaneamok givande någon referenser från dåtidens buktalande jonglörer tilldagsdato...


Slutgiltig hets



26 juli 1878. - Så leda två parallella vägar till ett och samma resultat: mitt grubbel förlamar mig, fysiologin utdömer mig. Min själ håller på att dö, min kropp håller på att dö. Vart jag än vänder mig stöter jag på en mur. Lämnad åt mig själv frätes jag av vemod, och läkekonsten säger mig också: Du kommer inte längre. Dessa båda utslag tyckas ange samma sak: att jag inte har någon framtid och att jag bör packa in. Detta förefaller orimligt för min klentrogenhet, som gärna skulle vilja hålla det för en stygg dröm. Förnuftet må aldrig så mycket säga: det är så - det inre samtycket uteblir. Ännu en motsägelse. Jag har inte styrka att hoppas, och jag har inte styrka att resignera. Jag tror inte längre, och jag tror alltjämt. Jag känner att jag är slut, och jag kan inte föreställa mig att jag är slut. Skulle detta vara början till vanvett? Å, nej, det är den mänskliga naturen gripen på bar gärning; det är livet som är en verklig motsägelse, emedan det är ett ständigt döende och en daglig återuppståndelse, emedan det bejakar och förnekar, förstör och bygger upp, församlar och förskingrar, nedslår och upplyfter på en gång. Att leva är att endels dö och endels pånyttfödas, det är att hålla ut i denna virvel som snurrar i två motsatta riktningar, det är att vara en gåta.

Om den osynliga figur som tecknas av denna dubbelström i dess ingång och utgång, om denna typ som styr dina metamorfoser själv har ett allmängiltigt och ursprungligt värde, vad betyder det då om den fortsätter sin lek några månvarv eller solvarv mer eller mindre? Den har gjort vad den hade att göra, den har framställt en viss i sitt slag ensam kombination, ett speciellt uttryck för släktet.

Dessa typer är skuggor och vålnader. Seklerna äro sysselsatta med deras tillverkning. Äran är ett vittnesbörd om att en typ har synts de andra typerna nyare, sällsyntare och vackrare än andra. Vardagsmänniskorna äro visserligen också själar, men de erbjuda inte intresse för andra än skaparen och ett ringa antal individer.

Att känna sin bräcklighet är nog bra, men att vara likgiltig för den är en högre synpunkt. Att mäta sin eländighet är nyttigt, men att inse sin rätt att vara till är ändå nyttigare. Att bära sorg över sig själv är också en fåfänga; man bör inte sakna annat än det som är något värt, och genom att sakna sig själv röjer man omedvetet att man fäster vikt vid sig. Det är tillika att misskänna sitt verkliga värde. Det är inte så angeläget att man lever, men det är viktigt att man inte vanställer sin typ, att man förblir trogen sitt ideal och att man skyddar sin monad mot försämring och förnedring. Om inte det låter sig göra blir nirvana önskvärt. Men är det omöjligt?

Du har inte mäktat förverkliga din dröm; det är en annan sak, ty vår dröm inbegriper vår omgivning, vår miljö, det mänskliga samfundet, idel ting som inte beror av oss. Men kan du inte värna din typ, förverkliga din egendomlighet? Det står mera i din makt. Du är sannolikt en psykologisk proberare. I så fall är dessa 14,800 sidor dagbok en frukt av din kallelse. Du har fört samtal med ditt jag som ett äppelträd bär äpplen. Sådant förökar inte det vetenskapliga arvet. Men det bevisar kanske någonting. Att inåtvänt liv endast bör vara en nödfallsutväg? Att denna avart av klosterlevnad inte är bättre än kloster? Att bortläggande av viljan är föga tjänligt i en värld byggd på allmänt krig? Att kvinnliga dygder äro nära nog skadliga hos en man? Att försagdhet och falsk blygsel kan göra de yppersta gåvor ofruktbara? Att obeslutsamhet tilltar med åren och att icke-viljande i längden övergår till oförmåga att vilja? Men det vore ett fruktansvärt magert resultat.

Vilket är det säregna anlag du har att räkna med? Sannolikt den psykologiska smidighet som sätter dig i stånd att fatta och reproducera de mest olikartade själs- och medvetenhetstillstånd. Att utreda trassliga härvor och uppspåra okända lagbundenheter är kanske vad du hädanefter borde begränsa dig till efter alla dina spridda forskningar. Koncentrera dig alltså på Oidipus roll; du har ingen tid att förspilla. - Tag inte längre fatt på, itu med andras problem än sådana som löna mödan och som fordra allenast ett minimum av lärdomsapparat och minne. Det är så gott att du också uppger att bry din hjärna med syntetisk konstruktion, författarskap, och odlar din fallenhet för analys. Gör vad som roar dig mest och lyckas dig bäst; vinsten blir dubbel. Du har nött ut dig på att göra vad omständigheterna påkallade; använd nu din förståelse av saker och ting till att begripa dina egna omständigheter och tänk på att rädda vad som kan vara mest intressant i dina inre syners och dina personliga erfarenheters skräpkammare. Man lever blott i det som inte kan ersättas...


Fotfolksnot: Ta gärna del av Democracy Now, Truthout, Wikileaks och många, många fler mediakanaler enär där redovisas oftast väsentligheter i tid, och rum...





Övriga genrer av figurett
Läst 404 gånger
Publicerad 2013-11-27 10:16



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

figurett
figurett