när fötter stryker marken hörs röster

det är de andras som gjorde samma

varningsrop i bästa fall men oftast

lockläten

det är tyst där jag står

det är ofarligt att vara still

dikter om skördetröskor blir då skrivna

men inte om dina ögon

för avståndet upplöser handen

den mätta magen söver

resterna tröskas

jag väljer

jag följer