Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till den som varit din.

Och på bussen påväg dit
hade mina skakande ben kunnat hacka hål i golvet
Och jag ville vända om i hissen
springa ner för fyra trappor
och gå hem
Men jag gick in
och där satt du
och gömde dig bland våra vänner
som sedan blev bara dina vänner
då då en sida måste väljas
Du hade gått ner i vikt
och klippt ditt hår
men väldigt snabbt var allt det där
som hänt här emellan bortblåst
och allt för bekanta blickar
löpte amock i ett allt för litet rum
och plötsligt brusade dina gamla ord i mina öron
fast dina läppar inte rörde sig
och jag kan bekänna
jag ville att dom skulle röra mig
som då då allt var så tryggt och nära
och tryckt mig emot dig har jag alltid kunnat göra
som klippan berget vulkanutbrottet
som jag tytt mig till
Och jag tydde mig till sträva klunkar av sprit
under ständig uppsikt av före detta våra vänner
Och i en hundradels sekund
då du sa nåt så typiskt
tänkte jag att det är nog hos dig jag borde vara
din famn kunde jag falla i
och falla isär som gångerna innan
och i dimman av många nervösa sippar
ville jag skrika genom rummet
att jag ännu behöver dig
och försöker nu intala mig att det hade varit en lögn
likadan som de lögner du levde på
Och jag famlade på mig mina kängor
du rörde mig o sa nåt jag inte längre kommer ihåg
För jag steg ut i den frostiga natten
på varsin sida av tröskeln
stängde jag igen dörren
till det som varit mitt
till den som varit din.




Fri vers (Fri form) av Ruterdam
Läst 295 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-12-14 22:29



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ruterdam
Ruterdam