Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
kite popoesi på morgonkvisten vår resa tillsammans är så gott som slut för den här gången men ni har ju varit underbara


Högre makter

Jag vågar knappt andas ett ord om det, det är så skört
Det är som en himmel som jag sett men knappt ens rört
Ändå så vet jag att det är på riktigt, och för mig känns det så rätt
Och jag finner inte de ord som jag så desperat söker för att kunna få fram det

Jag vill skrika till högre makter, tacka gudarna och be för att hon stannar kvar
Sen ska jag söka henne med mina ord, min tystnad och hoppas att hennes ögon ger svar
För finns kärlek så råder det inga tvivel om att hon bär kärlek ifrån själens djup och ut
Och jag ber att varje ny dag är en början, och en fortsättning på en saga som saknar slut

Och jag hör hennes ord som i en dimma, är dessa vackra ord till mig
Och jag vet inte, men det känns som det är mer än en människa kan önska sig
Det är stora ord, stora känslor, men jag vågar inte heller tysta orden som blandas
Även om det är stora ord som väller fram, ord som jag knappt vågar andas

Jag vill skrika till högre makter så att gudarna ska förstå, hon är den enda jag vill ha
Jag vill att hon ska känna och se att jag verkligen menar allt det som jag sa
För finns det något som jag älskar så är det den som hon är, allt som hon är
Jag hoppas att hon ska förstå att jag väljer det här, att jag verkligen vill bygga på det här

Och jag vet att det är annorlunda även om jag knappt vågar hoppas så känner jag det
Och de timmar av tystnad är det som en hunger, en längtan som fångar mig på alla sätt
Det finns inga tvivel i mina känslor, på sistone har jag knappt sovit en blund
Det finns ingen tvekan inom mig om att mina ord inte vilar på sanningens stadiga grund

Jag vill skrika till högre makter, tacka gudarna för att henne, hon som jag vill ge till
Och jag ska be till högre makter att hon också vill
Och hon är alltid med mig i mina tankar, i mitt hjärta och i min själ, i allt som är jag
Och jag har aldrig trott så starkt som jag gör nu samtidigt som jag är rädd och svag

Jag har bara en önskan och den vilar i att hon ska ta mig på orden, tro mig
Och sen kan jag inte göra mer, resten kommer att få visa sig
Men jag hoppas av hela mitt hjärta att hon ska vilja samma sak som jag vill
Och känner hon bara en bråkdel av det jag känner så vet jag att det kommer räcka till




Fri vers av PPQ
Läst 352 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-12-15 09:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ