Sammanflätade i orden
Ur samma moder
Ögonen gör skillnad
I ödmjukhet ler dina
Ur mörker skuggar hennes ditt leende
Men aldrig är kärleken svart eller grå
Den bultar röd i ditt hjärta
Tårarna har många gånger varit blå
Och känslorna sanna
Starka
Men en sorg
Som äter din själ
Besitter
Stormar
Lägger sig sällan till ro
Men
Hon får inte äga
Inte slå undan din tro
Om en helhet
Din styrka och ärlighet
Måste och bli hennes