Det är lätt att man glömmer bort
Hjältarna på bottenplanet
Ni som förut har grävt gropar
Men fyller nu hålen med kreativitet

Även hur många dörrar som slås mot er
Så står ni där ändå
Och fortsätter på obestämd tid

Färg och ord på papper
Och ett ställe där ni känner er välkomna
Det räcker för er

Det är ni som är samhällets maskrosor