En millimeter av din andedräkt
låg stilla vid min kind ett litet slag.
Ett varmt, förvirrat, vilset andetag
som ville få passera oupptäckt;

förlägen för sin plötsliga effekt
när andens anda anades ett tag;
förvånad över dessa anletsdrag
som villigt tog emot dess milda fläkt.

Så vek allt outtalat undan kvickt
och återvände till sin tystnadsplikt
där varje vilja varsamt utestängs.

Men huden som berördes av din kraft
förskjuter all förskönad ro den haft
och frusna frön slår åter rot och sprängs.