Jag känner den renaste närvaro

när jag sitter intill dig

när jag ser ditt unga ansikte

som döden redan rivit

jag känner livets flyktighet

tiden som vi inte äger

jag vill sträcka mina händer mot dig

dra dig intill mig och hålla om dig

jag vill stanna tiden en smula

så att du kan stanna ännu en liten stund

jag känner att du andas stllla

dina rörelser är så eftertänksamma

ditt försiktiga leende är som sköraste porslin

mitt hjärta brister och drunknar i tårfloden

I dina ögon finns ännu hoppets låga

som stiger mot himmelen som

såpbubblor