Ur vinterdystra frosten
väcks all trånad åter
milt kysst
av solens varma lek

droppars kraft sig häver
rusiga av längtan
med iver rinner ned

från gren
till gren
står hoppet

till förening

bäckens strida vårflod
flöda alltings törst

ur myllans djup
stiger sötman
livets kraft av åtrå

Ack ljuva ljus av godhet
välsignat smeks o lockas
varje knopp till bristning

späda blad i vinden vinka
se nyfött liv av mjuknad
vita kalven slumrar sött

i snö o kyla
vilade all skönhet

än en gång
får ögat njuta
all den fägring
som åter skådar dag

nu väntar tid av hopp

till glädje
tröst
o stor förundran

Så har dagens längd
besegrat nattens

o snart står marken brud
iklädd viva
sippa o konvalj

Min ås
min ås

så prunkande så skön
bokens sträckta kronverk
skrudas högt i skyn

fågelsång o bäckporl
oh ljuva psalm i korus
en lisa för var frusen själ

i varje hjärta
sjungs en lovsång

nu vigs allt uti förbund

alltings död o levnad
hör ihop

med vördnad inför livet

vi tackar Alltets mening

© Chawa 2014