Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hela sagan


hela sagan blev så sorglig
början, mitten, slutet
olyckan åt av oss
och kärleken drunknade
eller flög bort
flydde flaxande
jag stod på marken
och hoppade förgäves
nådde inte upp
fick inte fatt
fick se den slitas sönder
liksom jag
blev skärvor
utan liv




Fri vers av Sigrinn
Läst 937 gånger
Publicerad 2006-03-24 00:19



Bookmark and Share

  Aleph Omega
Oj, du har verkligen fångat något här. En rysning for genom mig.
2007-08-11

    ej medlem längre
En smärtsam och nästan hopplös bild du målat upp,
speciellt de tre första raderna tyckte jag mycket om!
2006-04-01

  Bodil Sandberg
Och skärvor är inte så lätta att plocka upp...bitarna faller överallt...en liten vacker men tragisk text...
2006-03-29

    uppåtframåt
Älskade sofie. den här var helt hjärtekrossande. naken smärta. sant rakt ur hjärtat. jag är full av både beundran och medsorg.

*kramar*
2006-03-26

  stannar kvar
Aj... den desperata viljan att få det att hålla genomsyrar dikten på ett excellent sätt, det blir starkt och tydligt. Mycket bra =)
2006-03-24
  > Nästa text
< Föregående

Sigrinn