Kapitel 1.




Jag låg en natt i juli och drömde något fint och romantiskt, när jag plötsligt hörde en mörk manlig röst i mitt huvud "Jörgen,jag väntar på dig i köket, bli inte rädd för mig, jag vill dig inget illa." Jag satte mig upp på sängkanten och såg att klockan var tre, och då hörde jag plötsligt en kvinnlig och mycket sensuell kvinnlig röst i huvudet.

"Och nu går vi över till reklam! Investera i Jupiters rotationsfond, du får 10 % avkastning på dina krediter under ett år, annars får du pengarna tillbaka, dock först efter ett år.

Och nu även till dagens Haikudikt: Sponsrad av Jupiters fondbolag.

Jag är störst och bäst
Kungen av solsystemet
det bara är så. !"

"Jörgen, jag ber om ursäkt för reklaminslaget, lugn,lugn bara lugn" hörde jag den första rösten säga.

Jag gick mycket förvirrad och ganska rädd in i köket och i bortre ändan av köksbordet svävade en gnistrande boll ungefär en decimeter ovanför bordsytan. Det var ungefär lika stort som en badboll, och skimrade i alla möjliga färger.

"Välkommen Jörgen, jag heter Alex och kommer ifrån ett parallellt solsystem. Alex ändrade färg hela tiden, när han talade. Jag ber om ursäkt för reklamavbrottet. Du är ju gynekolog, eller hur ?" Jo, det stämmer svarade jag, med en knappt hörbar stämma. "Du förstår Merkurius är havande och det bråttom, hon är långt gången och vår ordinarie gynekolog förolyckades tragiskt förra veckan, så vi behöver din hjälp omgående. Vi måste åka till ett parallellt universum som är en exakt kopia av ert.

Borde jag ringa 112 och be dom köra mig till Psykakuten ? tänkte jag. Det är inga roliga ställen kan jag tala om. Man kan inte ens få sig en varm dusch, eftersom den är spärrad, så det är i bästa fall ljummet vatten man får nöja sig med.

Men på något förunderligt sätt kändes det inte konstigt att sitta där vid den den andra bordsändan och tala med Alex. Jag kände mig trygg. "Nej, Jörgen du har inte förlorat förståndet" sa han som om han läst mina tankar, vilket han faktiskt också hade gjort.

Men hur går det till, hur skall jag kunna komma till Merkurius i ett parallellt universum , och blir det inte
väldigt varmt så nära solen frågade jag ? "Det är inga problem alls Jörgen, jag bara transformerar dig till ren materia."Men min fru och mina barn kommer dom inte att bli förtvivlade om jag plötsligt försvinner ? "Nej inte alls vi kan stoppa tiden på jorden så det blir inga problem alls, är det okej om jag börjar transformera dig nu ?" Ja, svarade jag till hälften livrädd och samtidigt väldigt nyfiken.

Vad som sedan hände var fullkomligt underbart, jag blev till en rund badboll av ren materia och kände mig otroligt frisk och lätt, och jag kunde också ändra form med bara tanken. Jag prövade med att sträcka ut en arm och det gick hur lätt som helst och så vacker min arm blev, den såg ut att bestå av alla jordens ädelstenar, så jag var gnistrande vacker. Jag kunde också förflytta mig med bara tanken. Jag hade aldrig mått så bra i hela mitt liv. Jag svävade fram till Alex och sade jösses vad jag mår bra! Han bara log, jo en boll kan le. Han ändrade färg till rosarött när han log. "Jörgen, är du beredd att åka till Merkurius i ett parallellt universum ? Med mitt tefat tar det bara ett par timmar. Det är den allra senaste sportmodellen, och svindyr var den, 50.000 krediter, den är bara så snygg och kan ta fyra passagerare. Jörgen, jag skall vara helt ärlig och tala om att ditt jobb, inte är riskfritt, du kan bli svårt skadad eller i värsta fall omkomma.

Vill du fortfarande följa med ? Du kommer att få uppleva fantastiska saker om du tackar ja till jobbet, era astronomer har ju inte fattat någonting sa Axel och skrattade högt, men annars är det helt okej om du tackar nej. Jag bara avtransformerar dig och raderar vad som hänt i din hjärna, lägger dig i sängen. Och när du vaknar minns du ingenting av denna händelse" Jag funderade bara ett par ögonblick, sen sa jag: Let's Go! "Bra, Jörgen och sen öppnade han ytterdörren utan att något larm gick på. Jag stängde dörren efter mig och undrade samtidigt hur hans tefat såg ut. Men jag såg ingen farkost alls utanför.
" Mitt tefat är osynligt för människor, men eftersom du nu är transformerad så kan du se det" sa Axel och sedan tittade han uppåt och med en otrolig hastighet kom det från himlen, ett underbart rött vackert litet tefat och
landade bara en decimeter ovanför gräsmattan. En lucka öppnades på sidan och Axel svävade in i farkosten och sade " Kom Jörgen, du behöver inte vara rädd, du kan närsomhelst hoppa av uppdraget " sade Alex. Visserligen kände jag mig fantastisk men det var var med skräckblandad förtjusning som jag långsamt följde efter honom.