Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det är svårt för allt.


Att släppa taget


Du skiner som solen.

Ditt leende värmer min hud

Du ger mig varma rysningar längs armen

Jag blir så varm, med mitt fåniga leende

Din hand förenar våra hjärtan när vi går

Våra armar är trådar

Bundna för alltid

Släpp mig aldrig

Mitt hjärta ger mig en order

Du är här men måste närmare

Avståndet mellan oss är alltid för långt

Kom och låt oss förenas

Låt våra hjärtan enas

Släpp aldrig taget

Hjärtat dunkar kraftigt pulsen ökar

Jag kan känna hennes hand glida bort från min

Greppet minskar

Våra händer är sandpapper

Friktionen gör det omöjligt att släppa

Kan känna varje millimeter av hennes hand mot min

Det svider och river

Sluta

Mitt hjärta vill ur bröstet

Det skriker

Lämna mig inte

Verkligheten krymper sakta in mot mig

Allt är svart mina ögonen letar frenetiskt

Kan inte hitta

Vänder mig om

Mitt hjärta är inte ensamt, kvavt eller kyligt

Oändlig värme smälter isen i december kylan.

Tack för att du har funnits.







Fri vers (Fri form) av Christian Henriksson1
Läst 171 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-05-01 17:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Christian Henriksson1
Christian Henriksson1