jag drar surrealismen genom munnen
tatuerar mina fötters tårar
kräks ganska osnyggt
och det svarta sjunker in

som Sisyfos i flytande form

och allting slits isär här, så det skriker
rött, ovackert och smärtsamt

jag lägger punkterna under korkeken
sväljer luft och dyker
på avstånd tutar taxibilar
och i en skål ligger ögon och gråter