En man lärde mig en gång att aldrig lita.
Om så ens på de mest fundamentala axiom;
Som att det finns en fysisk verklighet;
Eller att jag existerar.
Man skulle kunna säga att det var så min
Besatthet av begrepp uppstod.
För genom att avgränsa och definiera
Kan jag urskilja
Mina konturer.
En kvinnlig skepnad formad av
En samling begrepp personifierade av
En manlig förtryckare
- min skapare.

För den här högen med begrepp som jag
Arkiverar så prydligt
Gör ingen nytta
När jag försöker somna i min ensamhet,
Drunkna i min bottenlösa sorg.

En man lärde mig att man slipper ta plats
Om man minskar sin kroppsmassa
Så till den grad att den endast upptar
En begränsad yta; på vilken endast
En begränsad mängd smärta kan tillfogas.

Nu råkar det vara så att jag blivit bra på att
Reducera fenomen jag inte begriper till begrepp
Som gör det obegripliga lättare att greppa.

En man skapar en kvinna men kan aldrig
Reducera henne till kvinna,
Oavsett vilka attribut som tillskrivs de abstraherade begreppen.

Han kan dock få henne att betvivla
Sig själv och
Sin plats
Så till den grad att hon är beredd att
Förneka båda.