I skogen trollbär och ormbunke

Stensöta och skogsstjärna

Stolt ses svärdsliljan där

neka näckrosen

Men fäller sen

varsamt de vassa bladen

Räcker tvekande en kattfot

Näcken plockar prästen

hennes vita krage

Strör blodnävor på sängen

Så lätt hon i ängsull faller

in i tjärndrönardimmor

Fylls gör daggkåpan med

ögontröst och blågull

I en suck rosen sjunger:

"Minns, Lilja!

 av Jord är du kommen"