Ibland så undrar jag
om du skrattar oftare
än vad du gjorde förr.

Tänker på det allvarsamma kring dina ögon
att mitt uppsåt var att få linjerna att dras vågrätt, lätt uppåt.
Att det var det där djupa i pannvecken som förtrollade min hand.

Ändå önskar jag dig skratten nu.
Det är märkligt.