Svårmod hade jag,
en förfluten dag.
Sorger jag kände -
i hjärtat brände.
Rädsla överlag,
i nerver rände!

Som om det ej fanns
den ringaste Chans -
undkomma pin-kiv --
å få ett bra liv -
med lycklig Romans!
Min själ var på driv!

Utför i en ström- - -
Men- som i en Dröm,
där Spelet går ut,
så fick jag, till slut,
- min förvåning- döm!-
en NY Trend - på lut!

Har funnit Friden,
tack vare Tiden,
som läker vart sår.
Mot Lyckan jag går -
- efter all Striden
i min Ungdoms Vår...