jag brukade tänka att
du får ta vad du vill
take it and break it
om du vill
det gör ingenting
bara jag får känna
allt på en gång
nu



men jag
vill skrika att
sluta
du gör mig så illa
ser du inte

att du öppnar avgrunder
i mitt hjärta
ett svart hål
där min mage brukade sitta
där tarmar inälvor organ
nu rinner ut
sipprar ner på soffan
och parketten

ser du inte?






och allt jag vill ha
ställ inga frågor
kräv inga svar
sätt dig bara bredvid
när jag viskar tyst
så att rösten inte spricker
här ligger jag och överlever



jag som bara ville
plundra ditt innersta
söndra och härska
över ditt hjärta
sätta länder och städer
i brand inom dig






och sommaren som pulserar
i min barndoms småstad
hemsökt av vänliga spöken
med ett presens som
trycker mig hårt mot asfalten
och löften om en framtid
i kön jag ännu inte smekt
min tungspets som ännu inte
känt din fittas smaker





alla dessa kärlekshistorier
noveller
antologier
flera volymer i mitt hjärta
och jag är slav
för att få känna det
igen och igen och igen





de skriver ut mig
och jag skriver mig ut.