Vi låg båda på det daggiga gräset
Tittandes in i dimman
För en stund så
kändes det - som vi absorberades av ljuset
Morgonen var så fuktig
Jag gick barfota
och du log mot mig
Kanske vi hade träffats förr
men vad gör det
Vi var båda i nuet
och vi visste båda något speciellt
Som om vi hade filosoferat över det
När ingen visste
Vi lämnade sedan nuet
och gick in.