alla går på

klocka hinner inte

med

jag gick slutligen

sönder inte

utbränd allvarligt skadad

redan 1967 ville

jag inte vara

med längre detta

grodde och gror

i mina underbara

djup präglade det

som blev jag ville

inte vara med

längre nej jag

vill inte dö men

jag längtar

hem sittande

i min egen soffa långa

perioder då inget

finns som skäl att

duscha städa varför

bädda sängen på

psyket som var det

råd jag fick av en

sportfånevårdare han

menade att mina

snurriga röster alla

identiteter gående

inom mig utom mig

skulle plåga mig mindre

om jag

bäddade sängen jag

bara glodde på täcket

i tomma rummet så

han tappade intresset

och gick för att mumsa på

en personalbanan vi

fick inga bananer ingen

läsk heller två backar till

personalen i veckan ofta drack

vi vatten till maten för

att det var nyttigt och alla

måste spara in och när

uttrillandet pekade mig slutligen

hem fanns ingenting

där ingen att ringa ingen

att krama och på

dejtmarknaden går det undan

psykfall i en skitig etta

i huddinge med riktigt

taskiga tänder efter år

av neuroleptica

är inte ett fynd och jag

vill inte bara

knulla gud vet

att jag vill knulla

-sexualnöd-

men utan cash och

spelad skitstövel luktar

jag skitig toalett bara jag

öppnar munnen har en stor

längtan efter henne som

jag kan gå vilse med i

lost city

där vi hittar

en sång som vi spelar

hon sjunger sin poesi vi

kysser varandra i det
¨
fyllda rummet stearinljus

mikrofonstativ sång

tillsammans mot

mysteriet kanske vi

kunde kika i en glipa

kanske mysteriet

kyssandes i lost city

men mina tentakler

falnar huvudkåt på

våren gubbsjuk på

25 åringar nätets

sexsnurr ena

bättre/värre

än den andra massa

infantilt mycket att

minnas och gå igång på

nytt men lilla

fröken godag

räcker inte till jag vill

kyssas inte

bara gymnastisera

kyssas en gång till

i livet längtande hem

i sin egen soffa inte

kunna resa på semester för

jag skulle inte vilja

resa hem igen varför?

jag vet inte var

har aldrig vetat var

hem är där

det finns hjärta sägs vara

hemma

mitt hjärta gråter

sig ännu till sömns sedan åratal.

snyft och hurra jag sitter

inte på M86 och dreglar jag

sitter hemma och längtar

hem och efter hennes

klokhet och sång

jag med tryggheten som

alltid varit som ett

moln kring mig även i

akut kris som rådde ändå

kom flickorna gråtande i

rökrummet till

mig jag kände ingenting proppad

med hibernal mm

men snyft och hurra råder

snyft och hurra.


SNYFT OCH HURRA



Jim Björklund

torsdag, den 8 april 2010