Oskar får aldrig recepten utskrivna när han ska ha dom, och inte heller får han någon tid hos psykdoktorn när han ska ha det. Märta har fått ringa Ragnar i byn bortanför Kärrträsk flera gånger, när hon inte mäktat med Oskar som klättrat högt som lågt och slagit vilt omkring sig. Märta är allt lite trött ibland, om sanningen ska fram- och ledsen när hon ser gamla mamma sovandes med huvudet i mattallriken på hemmet hon bor på - när hon kommer dit på besök och inte en personal syns så långt ögat kan nå.

Märta torkar tåren som retfullt sliter sig, tar ett djupt andetag och biter ihop så bestämmer hon sig uppgivet och stoppar ilsket röstsedeln i kuvertet- Dom där SD och han Jimmy är nog inte så farliga som dom säger- Dom bryr sig ju om att sjukvården och gamla mamma ska bli bra- Det vore nog skönt ändå, om det kunde bli någon lättnad på bördorna. Dom där SD är nog snällare än folk säger. Märta vill ju bara att alla ska må bra- och varför ska man krångla till allt så förskräckligt, det har Märta aldrig förstått sig på, hon är ju bara en enkel människa.