Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Transit

Dagen. Tjugofyratimmar smälter.
Försvinner bakom kaffetårar.
Dagens träsk omfamnar kylan som brinner. Trygghetspaketen. Längtansportarna.
Jag kör över släkternas gång, gång på gång i evigheten.
Nu men inte nu. Snart har dagen gått.

Min dag är vag.
I Barcelonas neon skall dagen fångas. Spända muskler, ta in eufori, allt i ett. Solens strålar, Gaudis drömmar, å hotellets vägnar, säger yes please. Transit.
Hackar tänder. Vänder om. Kappan rörs i vinden. Jag har anpassat mig i hemligt oförstånd. Är jag dum?
Min dag är så vag, så vag.
Längtan skär i dagens knyte. Knullar runt i tunt.
Andras byte består när jag går.
Försvinner, rinner, försöker hålla fast. Men bara apelsinens runda kött, där på bordet tröstar mig. När det är solnedgångsbrist.
Om jag glömde duga. Var skulle jag då leva?
Andas nu. Andas, andas, neutralisera allt, gå, ta steg, ett två tre. Spikställningar i ben. Jag kan inte nå. Jag vill inte lämnas dött. Krampar handen.
Jultomten, var är du?

Här sitter jag och bara andas. Fullständigt upptagen av mina inre orgasmer.
Världen utanför berör mig ej, hör mig ej.
Lugnet passerar utanför min dörr. För mig orörd.
För rädslan. För rädslan som nästan når in. Mina konturer kalla.
Jag längtar efter att få känna mörkret. Dofta på natten. Som smeker utanför.

Jag fastnar i elden.
I värmen.
Vill bli hållen nu. Endast. Endast.





Fri vers (Fri form) av Hestia VIP
Läst 219 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2014-11-29 19:14



Bookmark and Share


  ing
jag som läsare kastas mellan intrycken. sensationer, längtan, en desperation -efter luft
text som jag måste läsa om, men missar ändå hälften. väcker många tankar och inre bilder

2014-11-29
  > Nästa text
< Föregående

Hestia
Hestia VIP