Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kära tidsresenär



Verkligheten börjar och slutar inte


Ett
Jag går med fötterna på jorden
nyper mig i armen för att se
men jag är för nära
Alla flyger omkring mig
så fulla av perspektiv

Flykt måste vara motsatsen till tunga axlar
men jag vill stanna kvar


Paus
I mitten av allt depression och distraktion
leker med tiden i takt med verklighetens puls
Får allt att stanna och flyga förbi


Två
Jag kan inte skilja på
viljan att känna mig speciell
och viljan att vara
centrum av ditt universum
Verkligheten rör sig med dig
runt dig
Och jag kan inte fatta att
du utrotade rastlösheten
bara för mig

Jag har fötterna på jorden men
allt är nytt här


Stopp
Min existentiella kris är bokstavlig
Jag vill inte dö
jag är bara inte säker på att vi lever


Tre
Det finns inga svar på någonting och
allt går att vända ut och in
Det var enklare att ta illusionen för givet
att vagga till någon annans andetag
Men nu är jag fast i ett limbo
utan verklighet
utanför universum
utanför allt

Jag är ingenting
en tidsresenär utan destination





Fri vers (Fri form) av Nattrafik
Läst 403 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2014-12-16 21:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nattrafik
Nattrafik