Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I ur och skur

Vinden sveper rå
Över stad, land och å
Som jag längtar efter din värme åter få
Omfamna
Det allra skönaste jag vet
Varm, mjuk så omöjligt len
Doft av parfym dröjer sig kvar
Förför mig ur min sömn in i en dröm
Där jag längtat, saknat, suktat dig sen dag ett
Även om det skaver ibland och känns snett
Så vet jag ändå att jag vill stå dig nära under klaraste himmel blå
Likaså då stormen hopplöst högt tornar, mörk över oss två
För du är varken alldaglig, vanlig eller på något sätt grå
Du får regnbågar att blekna
Du är en sol som värmer mer än du förstår.




Fri vers av nemonobody
Läst 94 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-03-31 12:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

nemonobody