Snöflingorna faller lugnt och
mjukt ner från himlen.
Hela landskapet är snart 
inbäddat i ett vitt täcke.

I skogen är det alldeles tyst.
Det enda som hörs där, är
det lätta frasandet när en
gren släpper ifrån sig den
vita snön som blivit för tung.

Småfåglarna flockas kring de
nyfyllda fågelborden och
pickar snabbt i sig av fröna.

Snötyngda grenar avtecknar
sig mot den blygrå himlen.
Kanske kommer det mer snö.

Men när natten faller är det
inte längre lika mörkt som
det varit. Molnen som fanns
har försvunnit och månen
lyser med sin halva på allt
det vita, som då gnistrar och
glittrar så underbart vackert.

Om snön sedan får ligga kvar,
det är en annan fråga.