Redan medlem?
Logga in
klUster. Kära
Blåstungen och tuktad vilar du kylan-
än inte frusen, än inte tinad bara vakande
under dig liv och över dig detta regn, denna kyla
som jag saknar dig vitfrusen ock bärande
jag tänkte mig liv så
ur det omöjliga. |
Nästa text
Föregående Yrre
Senast publicerade
bli vitt utöver Rista ord/ur liv vaRat/porträtt sitT gro/porträtt böJd viDhäftad våR /porträtt Se alla |