du bar en drömsk bild

väl bevarad

inuti de slitna nervernas kontrollrum


i tid och otid

kom hopp och förtvivlan

att bära hand på varandra

Det var tidpunkter då varat

skrek

efter uppmärksamhet

då blod gjorde huvudet varmt

och lemmarna kapitulerade

inför de impulsiva svallvågorna

vi alla döljer