I
Det är nu
och allt börjar


II
Det är ögonblicket
och ingen tid att förlora

när hon finns
som kan lyssna och tala


III
Natten har gått
morgonen gryr

från glöden
i gårdagens eld

växer ljuset
i kvinnan som vaknar


IV
Mörkret finns
så stjärnorna skall synas

kvinnan finns
så glöden aldrig falnar

vägen går
från hjärtats mitt

till udden
mot djupet


V
Det kan vara så
att isen ligger

att bergen
bär vita skrudar

men jag hör
sången i morgonen

ser händer tända
den svarta spisens eld

lyssnar på orden
om rosor


VI
Stilla nu:
rör sig lodjuret

också över
hennes stigar

också genom
hennes snår

bär marken spår
av det vilda

på väg mot
den stora stenen

det öppnade hjärtat
mitt i världen?


VII
Gryning och ord
från hennes läppar

från hennes hemma
där ängen blommar

mitt i dunklet
och saknadens skuggor

och orden är
för världen skall skapas

för att stenar
skall blomma

och köldens slöjor
falla inför mötet

inför dansen
i den levande världen


VIII
Ser dig i stunden
när du bär spegeln

när du är isen
med himlens skyar

målade över
den blanka ytan

ser dig dansa
för att du hör musiken

mitt i vintern
mitt i den grå stenens skog

ser dig lyfta händer
och skapa blomman

som doftar också
genom lägereldens rök

en stund
vid jordens ände

*
IX
Sådan är världen
när tiden stannar

sådan är stunden
när elden brinner

sådan är sjön
när isen råmar

sådant är djupet
när sköldpaddan rör sig

sådan är kvinnan
som målar vattnet

sådana stegen
som kliver i skogen

sådana orden
som flyger mot höjden

sådan är jag
som brinner stilla

sådan är världen
när allting vänder

*

VIII
Ser dig i ögonblicket
när spegeln bär dig

när du är himlen
och målar isen blå

ser dig vara sången
som får andra att dansa

runt den stora stenens
isgrå blommor

de som doftar
rök och eld och myrrha

när världen skapas
på nytt och på nytt

och inget tar slut
och du kan aldrig dö

så länge blomman
växer ur dina händer


VII
Morgonen gryr
glöden bär ögon

ingenting är
som inte borde

lodjuret vandrar
på mjuka tassar

i vindens riktning
mot hennes äng

mot hennes land
av levande ord

mot andra eldar
som dansar

för att skriva
livet i skuggorna


VI
Vad är mer
än mötet

vad finns
utöver ögonblicket

vem är
utan ett hjärta

vem är jag
utan händer

utan att lyssna
utan att se

när lodjuret
kommer?


V
Kvinnan bär
vatten ur brunnen

till morgonbordets
kittlar

skär brödet
för att äta och tänka

sjunger
fastän ingen hör

mer än alla
som lyssnar


IV
Och spisens lågor
bär röda kjolar

och isen på sjön
är en blånande mantel

och spåren i snön
är tappade smycken

och rökens slöjor
faller för natten


III
Dagen har gått
kvällen är inne

stjärnorna tänds
för natthimlens brasor

nu växer ljuset
i kvinnan som vaknar


II
Det är ögonblicket
och ingen tid att förlora

när hon finns
som kan se och tiga


I
Det är nu
och allt börjar