Jag råkar dig

i ett landskap

som hämtar sitt silver

ur taltrastens näste

som sjunger sin vind

i morgonlekens ljus

Vattenspelet skälver

dricker sin otörst

ur våra händer

ett liv finner sin ro

i skuggans svala

skogens susning

gör sig påmind

invid taltrastens näste

sången finner

hjärtats ton.