Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Minnet av ett krig i mitt liv


Kampen för att överleva

Vi stod fortfarande i kö
Alla var vi rädda för krypskyttarna
Onda män gömde sig över tak byggnader och,
väntade på sitt nästa offer.
Byggnaderna runtom oss var fylla
med sådana onda öden
Vi tittade oroligt mot de byggnader och tänkte:
kanske sitter krypskytten där,
bakom det där fönstret
eller sitter han där,
bakom skorstens lilla luckan
och siktade likgiltigt mot oss.
Vi stod framför bageriet och ville bara
köpa bröd men,
den skrattretande situationen var...att...
var och en av oss, som stod i kö
försökte gömma sig i skuggan av sin nästa,
så att krypskytten ser henne istället för en själv!
Vi brydde oss verkligen om varandra men,
överlevnads villkoren var för krävande!
den krävde en egoistisk åtgärd!
Det var inte meningen att,
grannen i kön, skulle bli skjuten
istället för en själv men,
man var bara,
närmare sig själv i farans hotfulla stund!




Fri vers (Fri form) av ryttarinnan
Läst 282 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2015-03-12 09:03



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
Tack att Du låter oss veta!
2015-03-21

  Lärling
När livet och döden är så nära, är det helt förståeligt och mänskligt!
Tack för att du berättar.
2015-03-14

  RitaBrunner
Självbevarelsedriften är den sista som lämnar en människa. Tragiskt dock att den överhuvudtaget behövs!
Tack för att du orkar förmedla det hemska åt oss som så länge har levt i trygghet och tar det för givet.
2015-03-14

  M M Mannheim VIP
Hemsk värld vi är ju inte bättre än djuren eller som grottmänniskorna var.
2015-03-12

  M M Mannheim VIP
Hemsk värld vi är ju inte bättre än djuren eller som grottmänniskorna var.
2015-03-12
  > Nästa text
< Föregående

ryttarinnan