... Det mesta
är som jag minns
att det en gång var ...

Men även om
jag ser, hör
och känner 
nästan allting ...

... så är det
som om
jag vore 
i en sfär
av ingenting
mitt i allt 
som pågår och är  ...

Sträcker jag ut
min hand
och någon berör
så märker den min närvaro
och jag blir för stunden
en del av världen utanför ...

Men om jag 
stannar i min sfär
där jag nu är
och är tyst och stilla
ingen märker ens
att jag är här ...

Som man frågar
får man normalt svar ...

Men bara om
man ännu
i världen runt omkring
finns aktivt kvar ...

Får bekänna
att det känns svårt
för mig att förstå
hur snabbt 
man som inaktiv
går från att vara allas nav
till att bli i det närmaste
bortglömd i en sfärisk grav ...

Även om
jag skulle kunna 
tillbaka åter gå ...

Slå på stort
och lägga beslag
på rubrikerna
inte blott idag
utan även 
vilken annan dag som helst ...

Och därmed 
till den aktivt publika
uppmärksamheten 
än en gång bli frälst ...

... nu som då ...

Så är det ej
vad jag egentligen önskar mig
eftersom det jag söker finna
blott bara kan uppfyllas
och förverkligas av dig ...

Dig som är den
som är ämnad för mig ...

Dig som när 
du väl är här
för att stanna och förbli
tillsammans med mig ...

... är den
med vilken
jag vill återta
en plats i världen ...

Inte för att själv
ta det aktiva steget ut
utan 
för att tillsammans
få fortsätta färden
för att upptäcka 
och utforska världen
intill dess vi når 
detta livets slut
och bortom ...

Vill inte återvända
till det som var förut
eftersom det som då var
för mig redan sedan länge
är någonting som är slut ...

Men intill dess
att du kommer
för att förbli med mig
så stannar jag kvar
här i min sfär
och väntar på dig ...