Så är livet

säger han när jag beklagar mig

över min syster

och oroar mig för min mor


och jag ser honom

huka bakom en sandsäck

i krigets Libanon


för då vet jag

att han har rätt

och att allt är relativt


försök bara

att ta dig ur det svarta molnet

det gäller att överleva


leva får du göra under det vita


min vän tappa aldrig hoppet

så lämge hjärtat slår

finns det kvar


ta nu bilen

och kör genom Beirut

och hämta

det jag behöver


men stanna inte på vägen


då blir jag lugn

för på dessa gator

hör jag också

hemma