öppnar fötterna släpper ned tyngden
ser ingenting myrmark gungar luktar kallkälla
tuvor lyser av ängsull i kvällen
älgar var nyss här
stannar drar in granens tunga grova tunga kåda mjukt mörker
lyssnar bort döden kring huden
skogens rötter rullar nystanet av kantarell och linnea och flugsvamp
lingon blåbär tranbär och nattljus.
barren tuggar mig ren borstar med nya skott späda granungar som daskar mot kinder
ännu kyligt i luften
sitta länge på stenen
sitta länge på stenen äta fågelsång med öronens hungriga tänder
utan att tugga sönder
tuggar lent idissla blir samkörd med trädsmygaren
drunknar och blir äntligen vilse