Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

REDAN DÅ

Redan då, på sjuttiotalet, som barn var jag fascinerad.

Svensk tv visade Mikis Theodorakis. Dessa fantastiska sånger och denne geniale kompositör med sådan nerv och passion.

Jag ser YouTube-klippen från 1974. Första konserten efter juntans fall. Theodorakis var tillbaka från exilen.

Längst fram, anförande sina musikaliska trupper. Som en mäktig korp. Och masornas intensiva och öronbedövande glädje. Deras handklappningar och massiva applåder.

Atén jublade.

Maria Farantouri, så vacker i sin jordnära kvinnlighet och sin revolutionära patos. Sida vid sida med Theodorakis.

Storslagna, magnifika sånger.

De har följt mig från barnaåren, via adolescensen och till dags dato.

Detta är en hyllning till geniet Mikis Theodorakis. Inte en politisk sådan. Detta har inget med ideologi att göra. Det här ligger på ett annat, högre plan.

Nej, det har heller inget med teologi att göra. Det är theodologi. Helt enkelt. Och ändå inte så enkelt - alls!

Ett lock, ett dok hade lyfts av 1974. Ett sjuårigt förtryck hade gått i graven. Fördämningen brast. Förstämningen fick ge vika. Och hela Atén sjöng den där septemberkvällen. Ja, hela Grekland.

Och redan när jag var barn fascinerades jag när jag såg och hörde mästaren och hans musiker på svensk tv.

 

 

LARZ GUSTAFSSON 31/5 2015




Prosa av Larz Gustafsson VIP
Läst 228 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2015-05-31 15:42



Bookmark and Share


  anits VIP
Så sant, häller med dig!!
2015-06-01
  > Nästa text
< Föregående

Larz Gustafsson
Larz Gustafsson VIP