Jag håller kniven i min hand.
Min vän frågar mig varför har du en kniv?
Svaret är enkelt, det är min ända väg ut.
Hon tittar på mig med ledsna ögon och säger din väg ut?
Hon förstår vad jag menar men vill inte förstå för det gör ont i kroppen att veta att jag mår så dåligt att det är min ända väg ut.
Hon går med små men snabba steg mot mig och ger mig en stor kram, jag vet inte vad hon tänker men hon vet att jag säger hejdå.
Hon håller om mig, och jag henne. Jag släpper taget.viskar i hennes öra, vi ses, sen ger jag henne en puss på kinden medans våra tårar rinner ner från kinden.
Jag lämnar henne, jag lämnar allt och bara går, jag tar upp en cigarett röker den långsamt medans jag går i rask takt mot min död, jag sätter mig ner på en grön bänk under en ek, och lyssnar när regnet faller på marken. Jag tar upp kniven och tittar ner på min arm och skär mig, djupt och långsamt för att känna smärtan en sista gång.jag har skurit av min pulsåder nu,och drar kniven snabbt över min hals .
Jag lämnade allt den dagen och jag vaknade aldrig upp igen.

Det var en man som var ute och promenerade med sin hund tidigt på morgonen dagen därpå, han ser en ung man ligga på en bänk med blod och en kniv, han ringer snabbt 112, åtta minuter senare kommer polis och ambulans och jag ser allt från himlen, ett meddelande får min kära vän den dagen att jag gått bort. Hon visste att jag aldrig skulle komma tillbaka efter att vi sade hejdå, nu var jag hemma igen.