Jag präntar vid mitt skrivbord
medan tankarna brinna
medan skuggorna vandrar
och stannar till så...
Jag gläntat på dörren till en förgången sida
den ljuvaste, den ljuvaste jag hade då...

Jag trodde, det varande evigt blomma...
Men hoppas nu att min omvälvande lockande skatt
jag skulle få se som förr och åter komma
om ej på da´n, men nå´n natt
och lysa för mig med sitt soliga skratt!

Gott skulle jag min önskade hos mig bädda ner då
vi två hjärtan kunde få sjungande le
och inte bara då för att varann få se
utan mer då, varann igen vid sidan få ha, sååå...