Vi står mitt emot varandra
Jag ser dig som två

den sjuka äter dig
äger dig
förgör dig
dom som älskar dig

förlusten så nära
så nära att mista allt av betydelse
på en sekund men för all framtid

mina sinnen i analysen rinner i salta tårar

det teatrala blir synligt när du pissar på alla
men gör det i motvind

självförtroende som förflyttar berg
självkänsla som vittrar sönder all märg

mitt hopp flämtar likt brasans sista låga
Med förtvivlan en sista fråga

om man inte älskar sig själv
kan man då älska andra